svammel

Ja idag var jag jag på mitt för sjukgymnastiks besök.
Hade turen att hamna hos en super gullig kvinna!
Hon har själv en wiplash skada så hon var så otroligt fin och förstående!
Vilket jag har förstått kan vara ett av dom största problemen när man söker hjälp för sådana här skador, att man sällan tas på allvar...
Så jag hade nog tur :)
Hon gav mig en massa, massa råd och så började vi en behandling med Akupunktur.
Har aldrig gjort det förrut, och kände mig ytterst nervös inför detta!
Har alltid hört att det inte ska göra ont... men...ja... jag vet inte.
Nog fasen tyckte jag att det gjorde ont. Iaf på höger sida... det stramade och ilade som fan!
Nåja, det är väl så det ska va.
Efteråt kände jag mig skum i kroppen, hade värk men ändå som en anorlunda värk. Kändes som att det gick ett rus genom kroppen efter att nålarna var borta. Som att det lättade på något sätt. Inte samma tryck? Ja, jag vet inte.... mysko...
Hade dock svin ont när jag kom hem och kände mig hur trött som helst... men jag antar att det är normalt...
Kanske inte kan förvänta mig att allt ska försvinna på ett kick!? :)
Skönt att det är på gång iaf!


Den omtalade Tisdagen blev iaf en riktigt super bra dag, som väntat!
Åkte in till stan, mötte Cilla... Sen gick jag Alfons Linda å Adrian och skulle käka lunch.
Kände mig lite nervös inför detta eftersom att det var första gången jag skulle vara barnvakt till Min bästa väns underbara son...Och kunde inte låta bli att tänkte alla dessa hemska tankar.
"Tänk om jag välter vagnen!?" "eller glömmer honom i någon affär"???
Men det gick bra... vi började iaf käka... och efter en stund blev han ledsen så jag tog upp honom och försökta muta med lite gurka och sånt. Och ganska snabbt blev han nöjd och myste in sig hos mig och, och efter en stund känner jag några långa  djupa andetag, då hade han somnat i min famn,. Så mysigt! :) Ville helst inte gå därifrån... men men... det var jag ju tvungen iaf.. så Linda fick hjälpa mig och böka ner honom i vagnen för att gå och möta upp Cillan.
Och när vi väl mötte henne fick jag veta att det tydligen är jätte ovanligt att han somnar i famnen så jag kände mig genast jätte lycklig och stolt. Då hade jag ju gjort något bra iaf! :D Det kommer jag leva på ett tag :P
Jag sa ju att han gillar mig!? ;)

Sen åkte vi iaf till Cilla där vi började proceduren med mitt hår...Det tog sin tid (gick dock hyffsat snabbt ändå)
Tyckte lite synd om Cilla ändå... eftersom detta är inget man gör i ett naffs och jag såg hur ont hon fick i kroppen av detta.. så mitt samvete gnagde en aning...Men till slut satt det iaf på plats och det blev så tjockt och långt och fint!
Helt Underbart! :)
Inte alla som har en så kunnig vän som jag, jag har tur jag! :D
Finns för och efter bilder, det får ni kanske se sen...

Sen åkte jag iaf till Prinsen som än en gång lyckades få hela mig att pirra av kärlek...
4 år på Nyår... och jag blir fortfarande som en nykär Tonåring när vi ses....
Inte alla som har den skillsen! :) Men han kan han....När han vill :)

Nu ska jag lägga mig och vila min stackars plågade kropp och hoppas att jag ska vara frisk och smärtfri imorgon!
jooohoo....

Godnatt Dagboken!